Min alldeles egna unika regnjacka
Det går inte att komma ifrån att jag nu faktiskt är alldeles galet nöjd! Så den här gången får ni nog stå ut med lite...skryt! Och jag inser att jag faktiskt borde ta mig tid till lite fler sådana här projekt som tar lite extra tid i anspråk. För OJ vilken tillfredsställelse när jag väl blir färdig. Och vad roligt det är att kunna titta på det specialskräddade plagget och inse att det faktiskt är jag själv som har åstadkommit det. För ett år sedan skulle jag vara med i en "Sewalong". Det var ett gäng sytokar som skulle peppa varandra till att sy sig jackor utifrån ett mönster från Sewaholic som heter Minoru. En grymt snygg jacka! Jag hamnade dock på efterkälken, men gjorde i alla fall min jacka i manchester. Jag har trivts bra i den, men den var egentligen bara ett "test" för min tanke har hela tiden varit en regnjacka. Låter ju kanske föga upphetsande, men om man hittar ett grymt tyg som bara måste få bli till en regnjacka och man är sytokig, ja då ÄR det upphetsande ;-). Ja, ni ser ju tyget nedan, går det att bli så mkt snyggare i regnväder tro?
Tyg: Ett laminerat bomullstyg från Amy Butler som jag vill minnas heter Sandlewood, fodret är ett tunnare vävt bomullstyg i turkost med vita prickar inhandlat från Jofotex. Dragkedjor Bibbis textil & tejp för att täta sömmar från Stoff & Stil.
Den här gången gjorde jag ganska många förändringar. Både plockade bort detaljer och lade till. Det första jag visste att jag ville göra redan i samband med tillklippningen utav tygdelarna var att göra den stora kragen en aning mindre vid, framför allt i ovankant. Det ger en mer ombonad känsla. Jag valde också till luva på den här jackan, vilket jag valde bort förra gången jag sydde en Minoru. Men, även där gjordes en förändring. Jag hade nämligen sett att många upplevde luvan som väldigt stor. Jag utgick faktiskt ifrån min morgonrock när jag ändrade storleken på luvan. Och jodå, luvan ÄR verkligen gigantisk i grunden. Så den förminskades en hel del.
Ganska snart så insåg jag även att regnjackan gott kunde få vara lite vidare. Jackan är i grunden lite figurformad/A-formad så jag skippade helt enkelt den breda resåren som ingår i mönstret. Jag tyckte inte att den behövdes och nu går det att få plats med en lite varmare tröja under utan större problem. Vid ett utav de sista momenten insåg jag en sak till: jag ville ha ett litet skydd för dragkedjan uppe vid halsen. Och då var det ju liksom lika bra att göra det ordentligt. Väldigt nöjd med att jag kom på den detaljen innan det var "för sent". När man syr i laminerade tyger vill man nämligen inte sprätta och sy om i onödan. Därför gäller det att planera sitt arbete väl. Jag har dock sytt om på några ställen, men tror att hålen slutit sig ganska väl ändå och de allra flesta sömmarna är ju dessutom tejpade.
Dragkedjelösningen som inte är något unikt alls, men jag är nöjd att jag "kom på" den innan det var för sent. Det är många gånger de små detaljerna som gör det när det kommer till slutresultatet.
Luvan gömd (och i mitt tycke inte särskilt bylsigt eller obekvämt) respektive utanför. Snyggt vilket som. Regnar det så lär den väl förslagsvis var på huvudet och inte hängande bakom ;-)
Något som grundmönstret till Minorun har väldigt dåligt utav också är fickor. En innerficka har man med i mönstret. Jag satsade på två, men valde faktiskt bort knäppning helt (Minoruns ficka har kardborrknäppning). Min tanke är att jag främst kommer stoppa något papper/penna där. I övrigt kommer jag använda de lite rymligare utvändiga fickorna. Det blev enkla utanpåliggande fickor med ficklock för att det inte ska regna rakt ner i fickorna.
Fickdetaljer. Faktum är att här fick faktiskt sprätten åka fram - jag hade ju glömt min namntag! Det går ju INTE för sig nu när jag är så stolt över min skapelse. Då vill jag ju kunna säga/visa att det verkligen är JAG som har gjort den.
Några andra detaljer som jag gjort annorlunda är: uteslutit "ärmmuddarna". Ärmarna är tillräckligt långa för "lilla" mig i alla fall. Däremot valde jag att låta fodret vara något kortare än yttertyget så att yttertyget hamnade någon centimeter upp även på insidan. För att undvika fukt i möjligaste mån. Jag är inte heller något fan av handsömnad så jag valde, precis som med föregående Minoru, att vändsy jackan helt och hållet. Och jag har bara följt mönsterbeskrivningen delvis/som stöd för att tänka rätt i vissa delar av processen.
Jag hade också med mig i bakhuvudet om att flera tyckte det såg fult ut när luvan var ute ur sitt "fack" då man såg avigsidan på tyget där inne. Så med anledning utav det är kragdelen faktiskt i fyra delar tyg, vilket ger att även insidan ser snygg ut ;-) Jag kände liksom att det var lika bra att gå all in när jag ändå skulle göra det här lite större projektet. Huvuddelen utan arbetet gjorde jag på en syträff här hemma hos mig, men då tejpen för att täta sömmarna tog slut fick det bli ett litet stopp. Stoff & Stil levererade snabbt denna ggn så jag kunde alltså hugga in på och slutföra projektet igår. Det var egentligen bara dragkedja och några smådetaljer kvar.
Det som har tagit tid är egentligen inte själva sömnaden, utan allt pressande, fixande med att täta sömmarna och få allt så snyggt det bara går. Om jag kan tänka mig att göra det igen? JA, definitivt. Jag är sugen på en vinterjacka utifrån samma grund. Om jag kan tänka mig att göra det på beställning? NEJ, det är alldeles för tidskrävande. Jag har garanterat lagt ner två hela "arbetsdagar" på detta, om inte mer. Och det är troligen ett fåtal som ens skulle kunna tänka sig att betala vad det skulle behöva kosta. Tyget och övriga tillbehör kostar en hel del i sig också. Ja, nu är det faktiskt så att jag nästan går och hoppas på lite mera...REGN!
;-)